måndag 8 december 2014

En andra chans av Anne Cassidy



Boken handlar om en tjej som är 17 år och heter Alice Tully. När hon var yngre gjorde hon en hemsk sak och det är något hon kommer få ångra resten av sitt liv.
Man kan tycka att hon lever ett normalt tonårsliv med extrajobb på ett café och en pojkvän som älskar henne. Men det är långt från ett normalt liv hon lever, hon bor hos Rosie som är hennes övervakare efter att hon släppts ut från ett ungdomsfängelse där hon suttit i 6 år.  Hon kommer behöva leva under skyddad identitet som kräver en hel del och i ständig oro för att någon ska få reda på vem hon egentligen är och vad hon varit med om.

Boken är uppdelad i olika delar då författaren Anne skriver om hennes uppväxt då allt skedde och hur hennes liv ser ut just nu. Författaren är duktig på att beskriva miljön och man får en helhet av bokens miljö tydligt.  
I boken uppstår spänning och händelser hela tiden vilket leder till att man inte kan släppa boken ur händerna, man vill bara fortsätta läsa.

Man kastas in fort i handlingen vilket gör att man får en förståelse för boken snabbt och kommer in i den fort. Språket är vardagsspråk. Jag rekommenderar boken främst för ungdomar men även vuxna. Den är gripande och känns verklighetsbaserad för att man kan relatera detta med dagens samhälle, att det kan hända och att det lever folk under skyddad identitet på riktigt. Hon väcker många tankar och frågor när man läst ut boken.

Oliwia L

Alex Dogboy


De tre första meningarna ur boken fick mig att känna hur gripande den här boken kan visa sig att vara.

”Pojken som kallades Dogboy satt på slänten till stadens illaluktande flod. Ett svart, ostyrigt hår stack fram under en röd basebollkeps, byxorna var smutsiga och tröjan för stor. Att han var barfota berodde på att ett annat gatubarn hade stulit hans gympaskor under natten.”

Boken handlar om Alex som blir övergiven av sina egna föräldrar. Han är det enda barnet i familjen som inte får följa med till USA. Istället för att bo hos sin moster bestämmer han sig för att flytta ut på gatan. En pojke som kallar sig för Råttan är det första gatubarnet Alex möter och av honom får han lära sig att man är tvungen att tigga för att klara sig på gatan.

Längre in i boken hittar Alex sina beskyddare, två hundar som gör allt för att skydda honom från det onda. Man får följa hur Alex klarar sig bland gatorna med sina hundar, alla människorna han möter och händelserna han blir utsatt för. Han svälter och fryser, blir kidnappad av en utlänning och misshandlad och rånad.

Man känner redan från första sidan att det är en bok man grips av. Man får känslan att man vill läsa vidare och se hur boken slutar. Är man som mig att man har svårt att fastna för böcker så är det här ett bra bokval för man tröttnar inte!

Författaren Monica Zak var på en reportageresa i Honduras, det var då hon fick syn på Alex. Att han var ett gatubarn såg hon men ändå så var han ett väldigt rent gatubarn så hon var tvungen att fråga och då fick hon veta att en kvinna tvättade hans kläder åt honom. Hon såg honom fler gånger och tillslut bestämde hon att de skulle sätta sig ner och prata. Han började berätta om sitt liv och hur han hamnade på gatan och det var så Zak fick intresset att skriva den här boken.

Emelie  L

torsdag 4 december 2014

Abela av Berlie Doherty

Boken Abela är namngiven efter huvudpersonen i boken, Abela kommer från Tanzania och är 9 år gammal. Hennes liv är minst sagt dystert, hennes pappa har dött i aids och nu drabbas även hennes lillasyster och mamma. Abela och hennes familj tvingas flytta till sin mormor för att kunna försörja sig själva. En dag tvingas hon ta med sig sin sjuka mamma till sjukhuset där hon ska få medicin och bli frisk. Det är en lång väg till sjukhuset men Abela har fortfarande hopp om att hennes mamma kan bli frisk igen. Den långa vägen till sjukhuset hjälpte inte Abelas mamma, när de äntligen kom fram till sjukhuset fanns det ingen medicin eller mat och Abela tvingades själv att ta hand om sin mamma. Samtidigt som man får läsa om Abelas dystra liv får man även läsa om Rosa som bor i England. Rosa bor ensam med sin mamma och hon är väldigt bortskämd. Hon har inga problem i livet och allt är bra, tills den dagen allting vänder då hennes mamma kommer hem med nyheter och berättar att hon vill adoptera ett syskon till Rosa.

Boken är väldigt bra, det tar sin tid att komma in i den men om man fantiserar sig in i boken och dess karaktärer kan man verkligen känna dofterna och färgerna i både Afrika och England. Historien är realistisk, det som lockade mig var att det som händer i Abelas liv händer just nu i en annans liv någonstans i världen. Vi som har en familj, ett hem, en bra hälsa och mat för att kunna överleva har aldrig tänkt på att någon där ute just i den här minuten inte har något av det här. Jag ville se livet från olika vinklar och den här boken visar livet från två helt olika perspektiv. 

Saida K

onsdag 3 december 2014

För bra för att dö av Christina Wahldén

I den här berättelsen får vi möta överviktiga Stella som lever sitt liv om nätterna, där hon är säker. Hon är överviktig och utsatt för mobbning i skolan och kränkningar på internet. Det går så pass långt att hon inte vill leva längre. På ett självmordsforum träffar hon Joel som också är utsatt hemma. Dom beslutar att ta sitt liv tillsammans. Christina Wahldén beskriver en livssituation så som den ser ut för många ungdomar och att vi inte kan blunda utan måste radera ut all mobbning tillsammans.  

För bra för att dö är en stark berättelse som visar hur många ungdomar lever sitt liv i det så kallade skönhetsidealet. Boken visar mycket tragiska händelser som kan vara känsligt att läsa. Men den är också en bok som visar på stark vänskap och att allt är möjligt, oavsett situation. Den här boken rekommenderas extra för ungdomar som känner sig utsatta, den här berättelsen bevisar väldigt mycket. När jag själv läste boken kom jag fram till att alla har det inte lika bra som en själv, i min omgivning känns det som händer för Joel och Stella ganska avlägset.


För bra för att dö skulle få ett högt betyg utav mig, under hela den här resan är man som fängslad i berättelsen. Den skulle dock kunna vara lite längre för att bli ännu mer intressant.

William W